Alla dessa år tillsammans.
Mer än halva vuxenlivet tillsammans med Lyckliga Hon.
Mitt i vardagslugn och trevliga gäster.
Och mysig helg.
Är det spänt och tyst.
Försöken att prata.
Tigs ihjäl.
Därför vet jag.
Nånting.
Det är nånting.
Nånting hon inte vågar säga.
Nåt jobbigt.
Nåt hon vill.
Eller inte vill.
Så bör det inte vara i en relation.
Men så är det.
Frågan är vad.
Det är.
Och om en sak räcker.
Roligt.
Lär det inte bli.
söndag 6 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det låter som om du står vid en brant och måste hoppa. Kanske är det livsfarligt.
SvaraRaderaJag är ledsen att ni inte får ihop ett ömsesidigt lugn och trygghet och en stämning ni båda vill ha...
Jag vet vad det är nu. Hon vill återuppta bekantskapen med eller träffa Barista, alternativt träffa Rocky.
SvaraRaderaKonstig prioritering kan tyckas.