Och höjd röst.
Tänker på hur ofta jag varit sån.
Och varför.
Hur ofta jag höjt rösten.
För att lätta min skuldbörda.
För vad jag kände
tänkte
dolde.
Och lugnet nu.
Som en varm eftertanke att somna till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar