En fin helg som inte ska tjatas sönder med ord.
Vi har målat i dotterns rum. Tillsammans. Haft det lugnt och mysigt. Träffat Mumindalen för trevlig kväll och vin och prat och tv-spelande.
"Älskar och känner livet återvända", skrev Hon, Lyckliga Frun min. Fint för henne. Jag har väntat ett tag nu.
Nej, vi har inte haft sex. Man kan inte få allt här i livet.
Men väggen är fin. Och minnet.
söndag 15 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
men, alltså! visst kan man få allt! och hela tiden!
SvaraRaderaDet där är Paradismen, alternativ till kapitalism och socialism. Fast man får definiera om "allt".
Det är nog sant. Men man måste låta det komma och får inte förvänta sig det.
SvaraRaderaI så fall bytte Sovjetunionen system två gånger om året. Första maj och revolutionsminnet. När vaxdockorna stod och vinkade när militärerna paraderade förbi.
Bytte?
SvaraRaderaMed vem då?? Varandra?
Jag tänkte ju deras parader framför nästan döda ledare. Parad-ism istället för paradisism.
SvaraRaderaLite som Ronny Erikssons gamla skämt om att sossarnas politiska förändring bara var två bokstäver om vad som var viktigt. Solidaritet blev soliditet.
Eftersom kommunism gällde resten av året då.
SvaraRaderaJag såg den inte. Blir orolig. blir att lämna in mig på översyn.
SvaraRaderaUtan felskrivningar blir det inget kul nyspråk.
SvaraRaderaDet bottnar för mig i en sång med en rad
SvaraRadera"det är de rikas paradis men..." och där avbröt jag mig och sa till publikens förvåning:
"Paradismen! Det var en trevlig rörelse det... allt åt alla! hela tiden!"