Kollektivt skyldiga

Lyckliga Hon är totalstissig innan jul. Och idag rycktes jag med.

Hon är stressad över tid, och som alltid när hon är stressad blir hon sur, tvär och anklagande. Det innebär att sånt som att jag köpt varenda julklapp hittills totalt förbises. Hon lyckas anklaga mig för diverse saker, förutom en massa lättretligt humör.

Hon är stressad över pengar. Och då "råkar" hon flera helger i rad glömma att köpa vin, så jag får ta med mig vin till henne. Samt ett konstant gnäll över min släkt och hur dyr julen blir.

Hon är rätt jobbig. Uppgiven, anklagande och suck och stön. Dessutom straffas jag med allmän isolering över att vi tjafsgrälade för fyra dar sen. Långsinthet.

Och nu rycks jag med. En utdragen sladd ledde av nån slump jag inte förstår till att det trådlösa bredbandet la av. Jag försökte fixa genom att ringa support trots att jag låg sjuk. Sen kom vi i tjafs över att jag tyckte jag var snäll som ringde supporten, medan hon var helt besatt vid att min hand höll i sladden. Ett tramsigt, löjligt gräl som gjorde dottern ledsen.

Det riskerar bli en helvetes jul det här. Åtminstone tills alla julklappar är inköpta. Då lär hon lugna sig.

Tills dess. Ja, jag skulle vilja vara hos mig till julafton. Jag vantrivs hemma hos henne just nu. Det är ett ständigt tassande för att inte göra henne irriterad. Och när jag är småsjuk orkar jag inte tassa eller bara vika mig hela tiden.