Dagboksanteckningar maj 1

5 maj

Ställer in planer på att sälja lägenhet.

Jag hinner inte. (Sant.)

Vågar inte? (Jag tar hela risken om jag flyttar till henne.)

Hon klarar inte av att bo ihop.

Den drömmen känns död.

10 maj

Ett vettigt prat.

Inte bara anklagelser.

Eller. Det började med sedvanliga litanian mot mig om att jag pikar.

Visst, en gång i månaden.

Sen lite om systematiskt tigande och ignorerande.

Nästan varje dag.

Visst gehör.

Helt illa var det inte. I alla fall.

Hon har gett upp igen.

Gör sig helt maktlös i relationen.

Been there.

10 maj

Prat.

Det väntade.

Hon är avstängd, inte plats för sig själv.

Dottern kräver. Hon vill inte såra Yngtstan.

Jag kräver.

Mest hennes egna krav.

"Inget annat finns än stanna kvar"

Därför vågar hon inte känna.

Slutar känna.

Det kan ju stämma.

10 maj

"Din kärlek är död."

Som hon förnekat.

10 maj

Familjerådgivningslappen nu i hennes väska.

Tredje gången.

Jag tänker inte vara den åtalade denna gången.

Inte problemet.

Inga hot om att lämna.

För att hota mig till förändring.

Det vet hon.

11 maj

Det är exakt vad jag trodde.

Otillräcklighet.