Jag tänker
på hur livet skulle vara
hur jag skulle vara
med någon som bekräftade
istället för att tiga ihjäl
som såg
istället för att osynliggöra
som ville
istället för att inte låtsas höra.
i alla fall för det mesta.
Skulle jag prata högre
med någon som aldrig höjde rösten?
Skulle jag vara annorlunda
med någon vars humör var stabilt
och där ledsenheter fick sin förklaring?
Skulle jag vara en finare människa
om jag slapp känna rädsla för att någon ska lämna mig
om livet var lite lugnare?
Eller skulle jag bara höja kraven
och känna mig ensam på en annan nivå?
Sånt funderar jag på.
Jag tror jag skulle vara en finare människa.
Således väntar jag
på att bli älskad.
måndag 24 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar