Det värsta som finns är att leda med 1-0

Det har hänt förut.

Något blir bra.

Och av någon anledning blir det omedelbart dåligt.

Motreaktionen från frun som är så obegriplig.

Lite relationsvarianten av "Det värsta som finns är att leda med 1-0".

Vi hade sex.

Vi hade en mysig helg.

Gjorde saker.

Fint.

Redan förra söndagen var hon kantig.

Stel.

Så där isolerande.

Jag kom dit på måndagen.

Kände mig väldigt ovälkommen.

Torsdagen samma.

Jag frågade vad som hände.

Vad det var.

Efter en utskällning om varför jag ifrågasätter henne så.

Kröp det fram.

Förväntningarna hon känner.

Att hon inte levererar kåthet.

Att jag vill mer.

Det kan ju aldrig bli bra, bli avslappnat, bli fint sexliv igen.

När varje bra skapar något avstängt, sämre.

När inte framgång får föda framgång kan det aldrig bli bra.

När upprepningsvtång förstör.

Vi pratade om det igår.

Ett ganska fint samtal.

En fin helg.

Ett försök till.

Inte mer.

Och det är väl bra.

Då.