Efter familjerådgivning.
Efter att ha promenerat dit i solskenet.
Inpansrad bakom skydd.
Förberedd med oneliners.
Efteråt.
Efter tårar.
Mina.
Efter den där varma, ömma blicken.
Efter.
Utan.
Utan den stränga rösten.
Utan sedvanliga svador.
Utan.
Med.
Är några frågetecken borta.
Vanligare.
Känns.
Det känns.
måndag 11 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar