Det är inte lätt det där att veta.
Att veta att hon inte älskar.
Skulle ju bli enklare.
Men blev inte.
Eller.
Det blev lättare för henne.
Bördan är lämpad över till mig.
Hon slipper.
Förut fick jag ratandet då och då.
Inget svar.
Nu är det konstant.
Jag får inte ens röra henne.
Vetskapen att jag bara är vän.
Ständig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ge upp nu!!! Man skall inte sälja sin själ....
SvaraRaderaDu ville att Hon skulle vara den som gjorde slut eller begärde skilsmässa. Nu har hon kungjort att hon inte längre älsjar dig och verkar mest lättad över det. Vad mer behöver du? En skriftlig anmälan i 3 exemplar? Det är dags att gå vidare.
SvaraRaderaLove it, leave it or change it.
SvaraRaderaEtt tankesätt som kan appliceras i nästan alla moment i livet.
Kanske skall du säga att du inte kan leva med henne oälskad. Att du måste gå vidare för att inte gå under.
SvaraRaderaHon kanske älskar dig innerst inne, men har för mycket som blockerar det för att känna.
Så här dagen efter bloggen, liggande under en filt med förkylning i kroppen känns det inte så illa som igår.
SvaraRaderaLivet tillsammans är absolut inte lidande. Jag behöver skriva såna här bloggar för att smaka på känslan. Jag väljer mig gradvis vid känslan.
Jag tänkte precis, säga det. Jag tror du är i en process. Du tar allteftersom in det hon har sagt. Först var du ju inte så överraskad eller berörd för att du någonstans redan hade det på känn. Men sen kommer tankarna på innebörden av det hon sa och därmed känslorna. Jag tror det är viktigt att du går igenom detta.
SvaraRadera/Mantratjejen